josephinevictoria

Där blommor växte växer inte ens ogräs längre

Just nu känns livet becksvart. Allt är så himla rörigt och jag saknar perspektiv på allt som händer runt omkring mig. Det känns som att allt jag gör går åt helvette, men när jag ser logiskt så har allt gått bra. Jag är stressad, självkritisk och alltid fylld av prestationsångest. Mängder av inlämningar har skickats in under denna termin. Också mängder av events och styrelsemöten har bockats av. Tre flyttar varav en var min egen. Och det värsta av allt, ett gäng personliga kriser på detta. Detta har resulterat i att jag gråter varje dag. Som om min kropp söker minsta anledning till att släppa ut allt. Gråter över filmer, texter eller kommentarer jag hör. Över allt egentligen. Det känns som jag har tappat mig själv i allt detta. Jag har ju satt mig i alla dessa situationer för att jag tyckt att det verkar givande och roligt. Vad hände med denna inställning? Den har helt plötsligt försvunnit på vägen. 

Jag vill att allt ska bli bra igen. Men jag vet inte hur. Hur svänger jag av, ändrar riktning? Just nu har jag inte ens tiden att fundera på vad som gör mig glad igen. Den stressen jag känner inom mig är ingen som släpper när jag åstadkommit det läskiga. Detta är en stress som jag har svårt att lokalisera var den kommer ifrån, och därför släpps den aldrig ut. Den finns alltid inom mig och gör mig frånvarande, självupptagen och ängslig. Givetvis påverkar detta min relation till Johan också enormt. Känslan av att känna att han inte stöttar och bryr sig tillräckligt, och har många krismöten över detta. Samtidigt om jag är livrädd att han ska dumpa mig för jag älskar honom så fruktansvärt mycket. What a life. 

Vet att allt jag skrivit ovanstående är i-landsproblem och att jag borde rycka upp mig. Men ibland är det inte lätt att vara stark. Va fint att just i denna stund släpper Håkan sin andra singel. "Att tro på livet". Har ni några tips på hur man hanterar stress välkomnas det varm, men en kram funkar också.  

Stress, sangria och flytt

Oj vad det känns som livet går i ett. Föreläsningar, styrelsemöten, events, familjemiddagar och utgångar. Gud vad jag längtar till jullovet just nu, vill bara få vara ledig och gå all in i julmyset. Bara en månad kvar på denna terminen nu. Känns dock lite som att jag preciiis klarar av allt, men det kanske är utvecklande på ett sätt. Lyssnade på en podd medan jag städade idag, där dom tog upp lite detta. Att man kan vara en person som vill att vardagen ska vara som en off pist, att man knapp klarar av det men man lär sig på vägen. Eller en person som gillar att åka den gröna backen, inte så mycket utmaning men ganska lugnt och härligt. Jag är egentligen personen som mår bäst av att åka den gröna backen, men likväl hamnar jag alltid i off pisten hahaha. Styr kanske dit undermedvetet. När jag hade jobbat på Lindex lager i 1.5 år kände jag tillslut att jag MÅSTE vidare, för jag utvecklades inte. Samtidigt var den perioden en av de roligaste i mitt liv. Konstigt hur man fungerar ibland. 

I fredags hade jag och Johan sangriakväll och sedan mötte vi upp varsitt Lindexgäng som hade vart på julfest. I lördags var det pappa och Felicias tur att flytta från Jonsered HUR SJUKT. Mina kopplingar till Jonsered blir bara färre och färre och det känns så sjukt läskigt. På något sätt har byn blivit en stor del av min identitet. Det känns mer läskigt än sorgligt dock, men försöker att inte tänka så mycket på det. Tänk vad livet har förändrats mycket på så kort tid. På kvällen var jag helt död efter att ha flyttat bakis så somnade vid 22 typ. Igår var det även en månad sedan jag och Johan blev tillsammans igen, tänk vad bra det blev ändå. Kärare i honom än någonsin. Idag har jag städat hela lägenheten och ska snart börja plugga. Behövde verkligen denna dagen att bara komma ikapp.

Hoppas ni får en riktigt bra vecka!

Det har vart Halloween

Ojojoj vad mycket som har hänt sedan dess. Det absolut största är ju att jag och min största kärlek har hittat tillbaka till varandra igen? GISSA om jag svävat på små moln den senaste tiden. Hade önskat i 57 dagar att få pussa, krama och skratta med den människan igen, men trott att jag aldrig kommer få göra det ingen. Och nu får jag det, flera gånger i veckan. Jag är så tacksam att jag spricker. Hur är det liksom möjligt att bli nykär i en människa två gånger? Hade det inte vart för många av er som läser nu, som pushade mig att skicka mitt kärleksbrev så hade detta kanske inte hänt. 

Något annat som har hänt är att halva styrelsen avgått och jag har fått en ny partner i crime, Wilma. Fantastisk gumma! Driven, trygg och sjukt rolig. Har verkligen vridit och vänt mig i ångest över detta, känt att detta är en omöjlig uppgift att vara den som kan mest. Men igår höll vi i vårt alldeles första event, ett halloweenquiz på Franks, och det gick jättebra. Känner mig mycket tryggare i denna rollen nu. Jag ska dock inte ljuga om att jag inte känner mig fett stressad senaste tiden. Det känns som att min vardag ibland går ut på att släcka bränder, och den känslan gör ofta att jag sover oroligt. Skoltempot känns helt okej, varken för mycket eller för lite. Det är mer grejer jag tar på mig utöver skolan. Har vart mycket festande det senaste också vilket inte heller är optimalt. Men idag skickade jag in min sista inlämning för denna delkursen. SKÖNT att halva terminen officiellt är avklarad. 

Har saker inbokade exakt alla dagar denna vecka och blir fest både fredag och lördag för mig. Så har lite svårt att vända denna dåliga trend, men får se om jag eventuellt kan avboka av något. Imorgon ska jag jobba på hemtjänsten igen, och på kvällen kommer Johan över och ska köpa med sig thaimat. Längtar så otroligt mycket!!!!

Hoppas ni får en superbra vecka mina vänner, PUSS

En sleten tisdag i oktober

HEJ fina!

Nu har det gått exakt två veckor sedan jag flyttade in i lägenheten. Jag älskar verkligen att ha ett eget ställe, och det trodde jag aldrig att jag skulle göra. Att den ens fanns i min personlighet? När jag var liten älskade jag dock att vara själv i mitt rum. Måla, lyssna på en ljudbok eller läsa. Jag kommer ihåg att jag kände mig kreativ och fick i lugn och ro samla tankarna. Det växte bort ju äldre jag blev. Har i väldigt många år bokat upp mig på så mycket jag bara kan. Fester, utgångar, fikor och träningspass var ett tag tvångsmässigt inplanerade i mitt schema.  Till slut började jag tycka att det var jobbigt att vara ensam, att jag förlorade mig själv när jag inte kunde reflektera mig i någon annan. Att vara hemma i en vecka pga sjukdom va hemskt. MEN, nu är ensamvargen tillbaka! Jag trivs så oerhört bra både med mig själv och i lägenheten. Strosa runt i min pyjamas, plugga lite, sätta på lite kaffe. 

I och med att jag inte skrivit på länge kan jag dra en update om jag som hänt i veckan. I fredags var jag och mamma på bio, väldigt mysigt. På lördagen drog mammas stora flyttlass till från Jonsered till Kvillebäcken och jag och massa andra hjälpte henne med det. Träffade världens mysigaste lilla hund, Raki. Kunde inte slita mig från den älsklingen på hela dagen sedan. Sitter här i soffan och får craving efter att mysa med den igen?? Jag behöver mer hund i mitt liv. Åt middag med Klara och Lisa på kvällen och sen kom även Hilda och Amanda. En vääääldigt rolig kväll, Lisa är ju inte hemma så ofta från Lund så det va extra kul att träffa henne igen. Finns inte ord att beskriva hur mycket det kvalstret betyder för mig. I söndags var jag bakis hela dagen och sen åkte jag till mamma och åt middag. I måndags var jag hemma hela dagen och skrev på min uppsats, och sen på kvällen höll jag i ett studentevent på Brygg. Till en början kändes det som att ingen skulle komma, men wow va kul det blev!!! Vi blev ett stort gäng tillslut och folk va helt galna i att sjunga karaoke. Min partner in crime Carro slutar nu, så från och med nu kommer jag ha väldigt stor ansvar i kåren. Känns lite pirrigt men är ändå redo för det. Ska bli kul. Idag har jag bara varit hemma. Kom hem vid 12 igår så unnande mig en sovmorgon och sedan har jag bara pluggat en massa. Orkar verkligen inte hitta på något, men är lite uttråkad. 

Hoppas ni får en bra veck allihopa. Glöm inte att ni är fantastiska, oavsett om någon berättar det för er eller inte. 

     

JAG HAR FLYTTAT

Åh herregud vad mycket som hänt sedan jag skrev sista inlägget. Tydligen hade jag en klump i magen i våras. Detta kommer jag inte ihåg, snarare att det var tvärt om, men det kanske ligger till grund varför jag nu har kastat om hela mitt liv.  Det tycker jag faktiskt är en bra egenskap hos mig själv, att jag aldrig har varit rädd för förändring. Eller jo, rädd är jag såklart. Men jag gör det ändå. Just nu sitter jag i min nya lägenhet i Gamlestan, det är så immigt ute att jag knappt kan se ut. En riktig höstig dag. Vaknade vid 9, gjorde i ordning min första frukost och satte mig i soffan och kollade Mia Skäringers "kroppshets" på svtplay. Så mysigt. Även fast jag bara flyttar några kilometer från mitt barndomshem så fällde jag några tårar när jag sa hejdå till huset. Det är ju ett stort steg i ens lilla liv att flytta hemifrån. 

Har aldrig bott ensam innan och jag visste inte hur jag skulle reagera på det. Skulle det vara skönt eller ångestladdat? Nu har jag som sagt sovit första natten och allt känns jättebra! Har nog vart mogen för detta länge. Tillbringade hela kvällen igår med att packa upp mina saker och fylla kylskåpet. Inredningen är fin och mysig, och lägenheten är inte jättestor så kände mig väldigt snabbt som hemma. Konstigt egentligen, hur anpassningsbar man är. Det ligger väl i ens mänskliga gener haha, att det inte är meningen att man ska bo på samma ställe hela livet.

Sedan i våras har både mina föräldrars äktenskap och mitt egna förhållande brutits, men det kanske jag skriver om i ett annat inlägg. Är ledig idag men dagens planer är ändå att äta lunch med tjejerna i klassen, sedan åka till Jonsered och hämta upp mina sista saker och sedan plugga.  Men innan dess ska jag duscha och vattna mina blommor.

Ha en jättebra onsdag fina ni!

Min view just nu :)

Våren har kommit

..även till Göteborg! Så härligt! Men jag mår sådär faktiskt, förlorat livsglädjen lite. Trots att det går bra i skolan och jag har kontroll på alla bollarna i mitt liv, känner jag mig inte bra. Har en ständig klump i magen som jag skulle kunna kalla för Självtvivel. Det känns inte som att jag är bra nog. Oavsett hur bra jag presterar så känner jag knappt någon glädje över det. Märker att det börjar påverka relationen till den som står mig närmast, och det gör det nästan ännu värre. Tror jag måste börja träna igen för att få ordning på tankarna. Har tyvärr en benägenhet att sluta träna efter att jag blivit sjuk.. Har en tenta på fredag som redan nu är svår att plugga till pga alla känslor, men efter den ska jag ta upp träningen igen. Det blir nog bra.

Annars då? Har varit en vecka i New York vilket var coolt men också påfrestande. Har äntligen fått arbeta lite i styrelsen jag varit med i vilket är väldigt kul, känns som posten passar mig som handen i handsken. Druckit en del vin med vänner, pluggat en del, bokat flygbiljetter till Italienresan som blir av om exakt 8 veckor. Det jag lever för just nu. Jag har så himla mycket i livet att vara tacksam för, men det känns mörkt och inte ens våren kan ändra på det känns det som.

Förkylning och tentor

Hahaha jag var så kaxig häromdagen "asså jag har inte varit sjuk på hela vintern". Det tog ett dygn och nu sitter jag i skiten, så förkyld och ont i halsen. Det är verkligen som att jobba i motvind, allt blir så mycket jobbigare och det är inte ens mysigt att ligga i sängen, för man är bara svettig och har ont överallt. Nu ska jag sluta klaga, finns ju ingen tråkigare att höra om när andra pratar om hur förkylda dom är. I onsdags hade jag hemtenta, men vi hade bokat grupprum så vi satt tillsammans och skrev. Massa kakor, godis, nocco hade vi och satt sammanlagt i nio timmar. Efter mådde man sådär hahah. Mängden koncentration och skräpmat, not recommend. Håller alla mina tummar nu att det gick bra.

Något som däremot gick bra är kårmötet som vi hade dagen efter. Jag hade kandiderat till "socialt ansvarig" i kåren och jag fick posten!! Tillsammans med Agnes och Victoria också, vilket gör det ännu roligare. Så i framtiden nu så är det vi som är med och styr event och nollningar. Så glad :))))) Nu har jag en tenta kvar nästa onsdag och sen drar vi till New York. Kan typ inte ens ta in det en, men det kommer bli fett. Aldrig vart där innan heller men alla säger att dom blir förälskade i staden. Ikväll har Johan bokat bord på tre indier men får se om jag orkar gå, men hade vart så skönt att komma hemifrån. Igår skulle jag och tjejerna ha drinkkväll hemma hos Amanda men det fick ställas in..

Även i detta inlägg har jag lite inspirerande ord att bjuda på: vikten av att sätta bollar i rullning. Sök det där jobbet, prata med dem där människan, skicka iväg det där smset och ansök om utbildningen. Detta låter lite flummigt, men universum kommer svara. Inga möjligheter kommer komma av att man bara sitter hemma. Dom kommer inte att och knacka på dörren en dag. Har försökt leva efter detta och det funkar verkligen.

Hoppas ni haft en bättre helg än mig :) Kram :)

En onsdag i mars

Hejhej!

Min känslomässiga period är kvar, men inte på ett negativt sätt. Det har övergått till att jag blir rörd av minsta lilla, fäller tårar till varenda tv-program eller SATC avsnitt jag ser. Jag ha en del funderingar kring vissa delar i mitt liv, och det kanske därför jag har börjat släppa ut känslorna vid första bästa tillfälle. Eller så är det bara hormoner, who knows. Har haft en väldigt lugn helg vilket har vart skönt. Var ute och brunchade och shoppade med Hannah och Ellen samt spenderade kvällarna med Johan. Ingen fest och dans, vilket i min kropp behövde. I måndags hade vi inlämning av ett arbete och igår hade vi seminarium/opponering. Var nervös men det kändes bra! Tror jag fick till en bra text :) Åt sushi med tjejerna efteråt och gud vad gott det är? har dock tagit mig flera år att fatta grejen, men kan verkligen få craving för det nuförtiden. Snart är denna kursen slut och gud vad jag ser fram emot det. Nästa verkar vara mycket roligare. 

Det är alltså vårmånaden mars och det är fortfarande snö och minusgrader. Är det ens lagligt? Snart åker jag och familjen till New York och jag är galet taggad, men kan inte riktigt ta in det. Wow alltså. Hoppas på varmare klimat, bättre shopping och godare kaffe. På onsdag nästa vecka har jag hemtenta och har inga lektioner tills dess, så blir mest hemmaplugg nu. 

Här har jag ett inspirerande citat att bjussa på: What you think, you will become. What you feel, you attract. What you imagine, you create. Fint. 

Ha en bra vecka, puss

Känslostorm

Senaste veckan har jag varit väldigt skör. Som att jag fått en baksmälla på 2018. Jag har mått fantastiskt, och det kanske är nu jag ska betala för det. Blir ledsen och sårad för minsta lilla. Humörsvängningar kallas det nog, och jag är inte van vid det. Stackars Johan, en sekunden glad och kärleksfull och andra tyst och inåtvänd. Det är min absolut sämsta egenskap, att jag är dålig på att tala om när jag känner mig sårad. Har haft en fantastisk vecka och helg, haft den perfekta balansen mellan kompisar, skola och hemmakvällar med Johan. Det är bara inuti det är kaos. Hoppashoppashoppas att det går över snart. 

Inatt hade jag ett sjukt mental breakdown, sånt som man bara har typ en gång om året. Men mitt i så kom jag på att det inte ätit sedan 14, och att det bara var en kakbuffé :) Inte så smart :) Två rostade mackor med oboy senare var jag en ny människa. Så denna måndagen var en tuff dag att vakna upp till, med fyra föreläsningar. Men jag fick ett telefonsamtal om ett SJUKT bra sommarjobb och dessutom gick jag på intervju för en post i styrelsen vilket gjorde dagen lite bättre. "Skalla dagen" ett citat från en podd jag lyssnar på, passade väldigt bra idag. Kontentan: Vissa dagar är fantastiska, andra är skit. Men det är bara att dress up, få jobbet gjort, och sen klappa sig själv på axeln. Och kanske köpa med sig en ben&jerry hem :)

En annan tanke jag fått nu på kvällskvisten: OJ vad viktigt det är att vara positiv. Finns något som är bra med varje dag, något att vara tacksam över och något att se fram emot. Och om inte, ändra på det. Lös problemet. Finns väldigt få ursäkter till att vara passiv, klaga och vara negativ. 

Hoppas ni får en supervecka, och skallar dagarna som inte vill sammarbeta :(:

Update

Hejhejhej!

Vad man ogillar februari. Herregud vad jag vill bort härifrån. Det känns i hela klassen och särskilt i mitt gäng, att livslusten sänkts några nivåer. Den där peppen alla har när man börjar en ny klass/jobb är borta och det känns som att skolan har börjat på allvar nu. Jag mår bra iallafall, men energinivån är ju lika med 0.  Kommit på mig själv med att gå runt tänka på hur tacksam jag är för allt jag har i mitt liv. Min familj, pojkvän, skolan och framförallt kompisar. Jag är verkligen så tacksam att jag har ett roligt liv. Att jag har så lätt för att skratta. Herregud vad det räddar mig. 

Just nu har vi ett rollspel i en vecka, där vi blir indelade i roller och grupper för att diskutera grundlagen typ. Som samhällare har jag gjort detta hundra gånger under min skolgång och tycker inte att det är så jättekul. Jag har hållt tal i aulan, pratat engelska, jobbat till sent på kvällarna med en tråkig grupp, och tycker att det räcker. Menmen. 

Det har vart alla hjärtans dag och det slog mig att jag typ aldrig firat det innan? Blev iaf middag på moonthai och bio. MYS. I måndags mötte jag och Johan upp Rasmus och Rebecka och körde shuffleboard för först gången vilket va SÅ KUL. Det vill jag verkligen göra igen. Imorgon ska klassen till ett laserdomeställe och köra lite, ännu en grej som jag inte gjort innan men är fett pepp på. På fredags har jag och klasstjejerna planerat utgångens  utgång men annars blir det nog en lugn helg :)

Hadeee

 

 

 

 

Pumped up Kicks

Ännu en vecka har gått. Varvat lediga dagar, föreläsningar, fest och kvalitetstid med Johan. Behöver ibland nypa mig i armen för att se att detta verkligen är verklighet. Hur kan man ha det såhär bra? Jag har träffat fantastiska vänner, pluggar något jag tycker är kul, är kär i min pojkvän och det är bra stämning i familjen. PLUS att jag och Johan precis bokat en resa till sommarn? Två veckor tågluff i Italien och två veckor båtluff i Grekland. Längtar. Har även köpt way out west-biljett! Hur jag ska finansiera denna sommarn är en annan fråga haha. Men DLS :)))

Jag har inte alltid mått bra. Inte alltid tyckt om mig själv. Så att känna såhär känns läskigt. För det känns som att när som helst kommer mattan under mina fötter dras undan. Att jag kommer förlora allt, vakna upp. Förtjänar jag detta? Kanske lika bra att inte tänka, bara njuta av allt. Enjoy the ride. För om detta året fortsätter såhär kommer 2018 vara det bästa i mitt liv. 

Något mer? Har under 1.5 år tappat massa hår, så i veckan gick jag till vårdcentralen för att tjata mig till en undersökning. Vilket inte va lätt. Men provresultatet visade att jag haft järnbrist, och antagligen haft det i flera år. Har tenta på torsdag och det är såklart pirrigt, men är ändå lugn. Har faktiskt pluggat ganska bra hittills, så ingen behöver inte stressplugga. 

Hoppas ni haft en bra helg!!

Ett nytt kapitel

Asså det är sjukt hur ett knapptryck på mobilen kan få hela ens liv att förändras. Bara genom en slump sökte jag Statsvetarprogrammet och ägnade inte så mycket tanke åt den, i och med att jag trodde att jag aldrig skulle komma in. Och som jag STORMTRIVS. Har fått en helt ny livsenergi, bara för att jag har så extremt roliga hela tiden. Innan trodde jag att man behövde känna sig "redo" för att börja plugga, men nejnejnej. Jag trodde att Högskolan skulle vara så seriös, och att man va tvungen att växa upp för att passa in. Nejnejnej. 

Det bästa med detta beslut är alla nya kompisar jag fått. Sedan veckorytmen är så nice, att man är så mycket ledig men att det ändå känns som man gör något vettigt. Har 1-2 föreläsningar per dag och vissa dagar är jag ledig, och då ses vi antagligen i skolan och pluggar eller bara är hemma. Så skönt att kunna styra i sitt eget schema så mycket. Så ett tips till allmänheten: vänta inte med pluggandet för väntandets skull, eller för att du vill känna dig redo, är du trött på ditt jobb och inte har någon resa inbokad, då finns det ingen anledning till att inte börja hahah. Är såklart jätteglad att jag drog till Asien innan, men det är inte ett måste som jag tänkte innan. 

Känns som jag är på rätt ställe, med människor som tänker lite som jag. Som bara vill ha det så kul, men ändå komma framåt i life. Så tacksam att jag fick denna möjligheten :)) Annars då, helgen har vart lugn, har åkt skidor med Johan och så hade vi släktkalas här hemma för Felicia. Framår veckan ska jag nog fokusera på att plugga, men någon kompislunch kommer nog bli av. Puss!!

 

ÅRSRESUMÉ FÖR 2017

Januari. Första dagen på 2017 vaknade jag upp och gjorde slut med den dåvarande killen jag träffade. Tungt men samtidigt befriande. Jag började på mitt nya jobb i butiken, började plugga matte hemifrån och gick ut en del. Jag var taggad på livet, kände mig stark och hade sååå kul. 

Februari. Plugget kom igång på allvar, många kompisar åkte iväg på resor och jag sluta gå ut så ofta. Att plugga gick lättare än vad jag trodde och hade mycket självförtroende i det. Fick bra betyg på första provet vilket kändes fantastiskt. Försökte få mig själv att tro att jag trivdes med jobbet men nu i efterhand gjorde jag verkligen inte det. Saknade mina gamla kollegor och mitt gamla jobb jättemycket. Klippte av mig håret och åkte en helg med familjen till Köpenhamn. 

Mars-april. Deppigaste perioden på året. La ca 6 timmar per dag på att plugga och prioriterade bort allt annat. Jobbade mycket tråkiga pass i butiken och var mycket ensam hemma. Självklart hittade jag på roliga saker på helgerna och begreppet "bakismatte" etablerades i mitt liv, en mindre kul aktivitet. Jag säger upp kontakten med en dålig relation och lägger en ny på is. Det var grått, fult och kallt både utomhus och inom mig. Åkte på spa med Ellen och tränade en del med Hanna och Sandra vilket på ett sätt räddade mig lite ifrån all depp.

Maj. Jag ser ljuset i tunneln och även utomhus. Även om plugget blir fruktansvärt stressigt unnar jag mig att träffa vänner oftare och ta ett glas vin i solen. Hade en LEGENDARISK Valborg. Den 15e kommer Johan hem från sin resa och den 18e gör jag mitt sista prov för året. Sjukt att jag har dessa datum i huvet, men det är ju för att jag levde för dessa. Firade Siw, åkte ut med båten, jobbade lite på Wibo och hade picknick (dricknick?) i Botaniska. Tror jag tog lite ledigt, fick energin tillbaka och var så redo för vad sommaren hade att erbjuda. 

Juni. Natten mellan den 1-2 Juni träffar jag Johan igen och jag faller pladask. Det är Summerburst och Göteborg sprudlar av glada människor och energi. När sista artisten är klar träffas vi utanför Sibylla på Avenyn och sedan dess har han vart min. Jag träffade hans föräldrar första gången morgonen efter och vi träffades och hittade på grejer nästan varje dag. Jag började jobba heltid och fick mer ansvar i butiken vilket va så mycket roligare. Mycket tid tillbringades på andra lång med härliga människor. Firade midsommar med tjejerna hemma hos Lisa och drog till Grekland dagen efter. SÅ. BRA. RESA. Vädret, vattnet, maten, villan och framförallt gänget va goalsgoalsgoals. 

Juli. Kommer hem från Grekland. Jag och Johan bli tillsammans den 2 Juli. En månad av massa dejtande, jobb och drinkar på härliga platser i Göteborg. Lisa, Hannah och jag åker en weekend till berlin. BÄSTA HELGEN PÅ ÅRET. Avslutade månaden men att gå på Håkans konsert och mådde fantastiskt. 

Augusti. Månaden börjar med en treeevlig vistelse på Way out West, mycket fest, nya människor, regn och ännu mer fest. Gick på en del kräftskivor, både med vänner och familj. Jag jobbar mina sista veckor på butiken vilket är bästa beslutet 2017. Jag får reda på att jag kommer in på min drömlinje i Linköping och flyttar dit i all hast. Här börjar dom tre mest intensiva veckorna i mitt liv, tre veckor kändes som tre år. Gick på nollning, föreläsningar, lärde känna massa nya människor, åkta fram och tillbaka mellan Göteborg- Linköping men mest bara jag grätgrätgrät. Jag vantrivdes så fruktansvärt mycket samt saknade alla här hemma så det gjort ont. Det är fortfarande ett trauma men jag är ändå glad att jag testade. 

September. Jag flyttar hem och börjar jobba som vikarie på Vallhamra. Känner mig misslyckad men ändå lättad. Börjar prata med en kurator. Upptäcker hur KUL mitt nya jobb är och att jag är bra på det jag gör. (Här är alla bilder från mobilen borta och mitt minne sämst). Hösten är fantastiskt vacker, jag firar Hannah och Ellen som fyller år, kollar mycket på PH och vara myser med Johan. 

Oktober-November. Jag börjar älska mitt nya jobb och klassen jag är i. Fyller helgerna med utgångar, restaurangbesök, hemmakvällar, hemmafester och promenader. Går all in på att fira Halloween. #METOO blir gigantiskt och nedmonteringen av patriarkatet påbörjas. Åker äntligen till Gran Canaria med Johan och lever LIFE. Solar, äter, dricker, skrattar och bara är allmänt superkära i varandra. 

December. Månadens månad. Lisa kommer hem, går på julmarknad och firar min födelsedag i ca en vecka. Jobbar på födelsedagen och får massa grattis från barnen och går på Luciatåg. Johan tar mig till en italiensk restaurang med gudomlig mat, och sedan sover vi på Posthotellet. WOW vilken födelsedag. Har redan en riktigt trevlig tjejmiddag med utgång efteråt. Julklappslek med familjerna, David Batras show på kvällen och sedan släktmiddag på söndagen. Kommer in på en utbildning på GU men kommer tacka nej. Tattuerade mig. Känner mig rastlöst, osäker vad mitt nästa steg är i livet. 

2017 har inte varit det bästa året, men stundtals fantastiskt. En berg och- dalbana. Bittersweet. Jag är mest tacksam att jag och Lisa har blivit så bra vänner, och givetvis för all kärlek och äventyr jag upplevt med Johan. Jag är stolt över min insats (höhö) i våras även om det var nära att knäcka mig mentalt. Också att jag vågade ta det läskiga steget att flytta helt själv till en annan stad. 

Serier och planering

Missförstå mig inte nu, jag älskar att umgås med Johan och gör det gärna så ofta jag kan. Men dessa två dagar när jag varit hemma och sjuk har varit så sköna. Jag brukar ju gå ner i en otrolig depp när jag är ensam men tror det håller på att förändras. Verkar som att mina möten med kurator hjälper. Det måste jag föresten slå ett slag för. Känner ni att vissa sidor eller känslor hos er är destruktiva, var inte rädd att kontakta en ungdomsmottagning. Det är så himla skönt att få prata av sig. Man behöver inte gå så många gånger. Alla behöver det. 

Iallafall. Dessa dagar har jag proppat i mig vitaminer och kaffe samt plöjt pinsamt många filmer och serieavsnitt. Kollade Forrest Gump, Grease och Mean Girls igår hahaha. Grät så mycket till Forest Gump, även fast jag hade bestämt mig för att inte göra det. Idag har jag bara svarat på mail och planerat, planerat och åter planerat. Det FINNS inget som gör mig så tillfredsställd. Idag har jag gjort research med platser och restauranger i New York, gjort en lista med saker jag behöver köpa samt en lista på saker jag önskar mig i födelsedagspresent. Börjat planerat vad jag ska köpa för julklappar (och har redan köpt den första). Jag har beställt ett nytt bankomatkort för mitt håller på att gå ut, fixat min nya Spotify samt fixat lite jobbgrejer. Inte superviktiga grejer men ändå saker som jag bara skjutit framför mig. 

Har lite ekonomisk kris just nu. Kommer inte få para förrän i slutet och november. Och har inget stopp nu, särskilt när det gäller utgångar. Tack Gud för lindexpengarna hahaha. Tar aldrig slut. Jag mår iallafall bättre nu och ska jobba torsdag och fredag. Imorgon ska jag fört till um, sedan kommer mormor hit och på kvällen blir det yoga om min förkylning tillåter.

Ha en mysig onsdag! Puss!

Catch up

Nu var det ganska längesedan jag skrev och mycket har hänt. Jag har ju börjat på ett nytt jobb! Och jag ÄLSKAR det. Har börjat jobba som vikarie på en skola som ligger i närheten, och barnen jag är vikarie för är ca 6-7 år. Härligaste åldern enligt mig. Lika kul att vara rastvakt och leka med barnen som att vara med på lektionerna. Att jobba från 8 till 17 går bra för dagarna går så himla snabbt. Just nu känner jag att jag trivs med detta upplägget. Det känns så lyxigt att vara ledig när man kommer hem. Att kunna göra vad man vill. När man pluggar har man ju mycket fritid, men samtidigt är man sällan "ledig". Ser också fram emot att tjäna lite pengar, för det var längesen jag hade en full lön hahaha.

Denna hösten har hittills vart så mysig som man tänker att en höst ska vara. Gått mycket promenader, druckit te, träffat kompisar men mestadels avverkat serie efter serie under täcket. I Fredags kom Klara hem från Falun så vi träffades ett gäng på Barabicu. Va kul att träffa gamla kollegor och nya ansikten. I Lördags skulle jag egentligen gått på Elins tjugoårsfest men blev sjuk så hoppade det. Blev en tacomiddag hemma och sedan åkte jag hem till Johan som också blivit sjuk. Igår låg vi i sängen halva dagen, men blev rastlösa så åkte till stan och kollade lite i affärer. Kollade läget på Buttericks och kläder till honom. Kanske inte så smart med tanke på förkylningen, men SÅ mysigt att strosa runt i stan med honom. 

Idag mår jag sämre än sämst så är hemma från jobbet. Kommer antagligen vara det imon också. Har ätit allt från hälsosmoothie, C-vitamin, ingefärsshot och bär till frukost nu för att bli frisk. 

Igår bokades även en resa till New York i vår :-)))))) Så äckligt taggad. 

Puss!!